solflingan ♥

To Stenungsögården!

Vi ses på söndag om en vecka! :)

Idag är det riktigt varmt och skönt ute! Jag tycker det är så gött, för varje dag på lägret hittills har det varit jättefint väder, det har bara blivit bättre och bättre. :-) Idag hämtade mamma mig på Stenungsögården på morgonen för vi skulle göra lite ärenden till bl.a. sjukhuset. Det gick bra och nu är vi hemma.

Jag ska sova här inatt för lägret har hajk och jag känner mig inte så sugen på att vara med på det, dels eftersom jag inte får anstränga hjärtat(det kommer va mycket aktiviteter) och dels för att alla får va uppe hur länge de vill inatt...


Det ska bli skönt att duscha också, ingen kö, hur varmt vatten jag vill.. och fotbad. Det behövs VERKLIGEN. blaughh fötterna är väl inte det fräschaste just nu..



Jag kör på softing ;)

Är det enda som saknas i packningen nu! Och så ska vi äta, sen bär det av:)



Vi ses om två veckor

Fejefejejhejhejehejhejehejdå!


Nu kommer jag att lysa med min frånvaro ett tag! Sålänge kan ni ju försöka livnära er på andra bloggar, höhö!

Lycka till (;

Jag gjorde midsommarstången !





Sen flätade jag och målade barn, hihi. Sara ville ha rosa ben, men det målade inte jag ^^

Det är några på lägret som är hyperallergiska mot nötter och sånna saker. Och jag älskar nötter. Särskilt jordnötter! Och snickers, som innehåller jordnötter. Men nu kommer jag ju inte kunna äta det på två veckor :P så jag har glufsat för fullt idag :)

Snickers & jag!



å.. jag minns när jag låg på uppvaket efter visdomstandsoperationen.. Det var jättejobbigt. Men sköterskorna som hade hand om mig var så snälla. När de inte skötte om oss patienter satt de och pratade bredvid. Plötsligt kom de in på jordnötsallergi, och det visade sig att båda hade någon i familjen som var allergisk mot det..

-Ja du vet jag älskar ju snickers, men det kan jag ju inte äta nu.. (den ena värsta sorgset)
-Nä inte jag heller..(den andra)
-Men det kan jag! (sa jag jätteglatt och log brett (så gott jag kunde med mina hamsterkinder)

Inte för att jag kunde det då :P tuggning var ju i princip som självmord efter operationen! Hahahahaha. Vilka minnen. Humor är överlevnadeskittet för sjukhus! Man kan få det riktigt roligt faktiskt mitt i hemska saker! :D

xD

Sprid!!! :D

Hejsan. Idag är det lördag och inte alls långt kvar tills jag är på läger. I två hela veckor på Stenungsögården om allt går väl. Ja, man kan ju faktiskt aldrig veta om jag får åka in till sjukhus igen även fast det verkligen inte är något jag hoppas på.

Jag tycker det är lite klurigt att packa inför ett sådant långt läger. Vilka kläder ska med egentligen?! Jag tar med nästan allt för jag kan inte välja. Det resulterar i att jag får väldigt mycket att kånka på.. Jag är nog klar med klädpackningen nu och det är skönt. Men vad ska man ha med sig mer? :/ Och frågan är hu rmycket pengar man ska riskera att ha med. Jag vet ju hur godissugen man kan bli.. men det är inte värt det. INTE Anna. Du ska inte äta något godis på lägret :D (lycka till)



Så här såg jag ut för cirka ett år sen (tycker ni också det är kul med tillbakablickar?)

Kristina var med igår på Sibräcka där vi firade midsommar. Det var trevligt och vi lekte med alla barnen som var där(med andra ord jag trivdes^^)

Kristina sov över inatt men ikväll ska hon åka till ön eftersom hon ska vara ledare på lägret. Hon har skrivit ut massa papper(som jag inte får titta på^^) Och gått och ojat sig ett tag nu för att hon ska vara ledare. Men hon har inget att oroa sig för, hon kommer vara en utmärkt sådan! :)

Å vad jag längtar:)! Och å vad fort tiden kommer att gå. Tiden går alltid fort, men särskilt när man är på läger.
Jag funderar på att göra en tävling här på bloggen när jag kommit hem. Liknande den jag gjorde med ägg. Vi får se :)


Puss och hej

Hart det vart idag

Puss!

Idag har jag då packat och varit lite duktig. Vad har ni gjort? Imorgon ska vi fira midsommar på Sibräcka på Tjörn. Jag har faktiskt bara firat midsommar på riktigt på ett ställe förut och det är stenungsön. Men inte iår för nu är lägret framflyttat! Bra tycker jag :) Annars hade jag vart på sjukhus och inte kunnat vara med!


juippie!


Godnatt!

Jag vill verkligen köpa en sådan här selk´bag. En vacker dag..!

Jag lyckas inte få upp mer än en bild i samma inlägg idag heller. Gah! Så i all frustration tog jag och bytte bloggdesign. Jag gillar den inte, jag vill ha en egen! Gah!!

*lugn Anna*
Men den är okej. :)

Å, jag var på världens mysigaste picnick idag! Jag gjorde ju i princip gratis balfrisyrer på två tjejer för ett tag sedan, och som tack fick jag denna lilla mysflykt :) Blogg.se krånglar rätt mycket med uppladdningen av bilder, så jag får inte upp någon mer än den här för tillfället. Men det är ettt litet smakprov på hur jag har haft det :)

Varmt och skönt!

Kram och Godnatt!

Å, haha sött! Ni måååååste se hela videon igenom!

http://www.myspace.com/joakimochjoel

I like it.

Hej allesamman. Idag ska jag på picnick minsann. Det ska nog bli roligt med tanke på sällskapet jag har.
Kram

Jag skulle skiva ett bröd. Jag slant. Det kom blod, jag fick panik, BUHU! :'(


Men jag mår bättre nu :)

Igår var en rätt skön dag. Solen sken och det var skönt. Efter provet (ja jag gjorde det!:) gick jag hem till Arkbros och hängde med Niklas och Linnea. Som bonus på det fick jag jättegod lunch där. :D

Sen gick vi ut och köpte glass, och vi såg två tjejer med ett stort vitt F på stan, de gick bara runt och kånkade på ett F. Typ en meter stort. Jag gick fram och frågade varför de hade ett F med sig.

"We go with it to find friends. F is for Friend, and other things like faith, freedom, friendship.."
"But why?! And how did you found an white big F?!"
"We built it. It´s to find friends."

"This is our travel F, we have a bigger F at home."


Ibland kan man undra lite tycker jag. :?

De sa också att de skulle gå där i 5 dagar och att de hade en budget på 500 kr (eller om det var euro) och när den var slut skulle de åka hem typ.


Jag håller med Linnea som sa: "Det är ju inte direkt det första jag skulle göra om jag åkte till ett främmande land.. gå runt med ett F på stan.."



Själv skulle jag nog springa runt som en galning och fota allt..

Inatt klockan fyra vaknade jag med ett ryck av att det högg till och gjorde ont. Helt hemskt! Jag blev ju rädd! Så jag ropade på mamma som gav mig lite smärtstillande och en varm kudde. Sen blev det lite bättre och jag kunde sova.

Läskigt att det gör ont. Bara så där. Man kan undra varför! Jag bli så misstänksam mot allt som gör ont nu. Det kan ju vara en ledtråd som hjälper oss att komma närmare lösningen. Jag skulle gärna veta vad det är för en sjukdom jag har. Bättre det än inte veta tycker jag.

Nä, nu ska jag ut och sola, David har redan börjat jonglera. :)

Gör jag när jag går förbi där

Nu är jag faktiskt i skolan. Japp japp! Jag har varit här en stund och pluggat. Tänkte först göra ett prov idag men känner mig inte så förberedd så jag kanske gör det imorgon istället. Provet handlar om kalla kriget och är ett historiaprov. Jag kom på att jag faktiskt kan lite om det ändå. :) Om en stund kommer Specialpedagogen. Jag ska snacka lite med honom om det.

Det är bra att man kan få komma till skolan efter den har slutat och göra prov och sånt. Jag har ju varit sjuk och missat en massa.

Men det känns väldigt konstigt att vara i skolan nu. Det är ju inga elever här utom jag.
Men snart är även jag fri från skolångest.. :)

Jag fick svindel idag när jag kollade på min mage för den var så lång. Haha! Jag höll på att skratta ihjäl mig xD


Det fula är att man skulle kunna tro att jag pratar om Findus. x)



Så här såg fjässen ut idag. Han glömde mascaran I belive. Och brunkrämen. Det är inte klokt. Kändisarna är som vi! :O

Idag har jag varit ute en del. Jag har inte lika ont idag som jag hade igår och det är jag riktigt glad för. Dessutom misstänker jag att det onda som jag har nu är p.m.s.. så det är ju "bra". :P David och pappa kom hem från fotbollscupen i eftermiddags. De träffade vår moster, ingifta morbror och våra kusiner där. Mysigt :)

Jag satt ute och målade en del på gräsmattan. Alltså jag målade inte på gräsmattan utan på ett papper. Det var svårt för jag har inga bra penslar. Dom är verkligen skitdåliga! Så jag tröttnade och började måla med fingrarna istället. Jag kommer nog inte att bli någon stor konstnär som jag alltid velat bli. Har inte något stort tålamod. Kan inte riktigt uppskatta det jag gör och blir aldrig nöjd. Men något säger mig att det är bra att måla fula saker också. Tänk om allt man målade skulle bli perfekt. Hur kul?



Det jobbigaste är nog att vara en sån pedant som jag är. Jag blir frustrerad om saker och ting inte är fint runt mig. Så nu kan ni sluta undra över varför jag verkar så galen hela tiden..



Hehe. Min fulmålning

Torsdagen då jag blev inlagd..



Här lät mitt hjärta jättekonstigt. Alla ville lyssna :D Det var hjärtsäcken som skavde mot något, minns inte mer. Det är så svårt att komma ihåg allt. 

Här kommer lite bildbevis på att jag kan göra balfrisyrer. Typ ;P






Denna ladyn togs det inga kort på under tiden :)


Desto fler på F. :)

Nä, jag vill ju liksom inte ha ont va. Vem vill det. Nu har jag börjat få ont lite överallt och det känns inte bra eftersom då måste vi ringa till sjuhuset och jag vill inte tillbaka dit. Jag ska va på Stenungsöläger om en vecka! Fatta det dumma smärta. Jag TÄNKER inte åka till sjukhuset igen på tre veckor. Det går liksom bara inte.. GÅR INTE! :(

O som i ont.

Hanna kom hit igår och kollade på film med mig. :) Vi såg "Djävulen Bär Prada." Den var helt okej och ganska bra. Sen på kvällen kom Kristina hem, vi hade mysigt tillsammans. Hanna sov över också, och imorse gick vi till Göksäter som sällskap till Kristina som skulle köpa några ramar.

På tal om ramar. Britt-Marie, jag har en tavla till dig! Kom och hämta den. :)

Jag kom på att jag ju glömt berätta om lekterapin. Det var typ det som räddade mig på sjukhuset. Höjdpunkten i vardagarna. Det var rätt jobbigt på helgen för då var det inte öppet där. Men såå skönt på måndagen när man äntligen kunde få gå dit igen! :D

Jag har aldrig riktigt haft någon idol. Jag är inte den typen. Men nu har jag hittat en kändis jag verkligen fallit för. America Ferrera. Jag bara älskar henne. Jag har inte kollat på Ugly Betty förrän på sjukhuset, så det kanske var därför jag inte upptäckt henne innan, hehe. Men när jag väl gjorde det upptäckte jag att det var ju samma tjej som i "Real women have curves" och "The sisterhood of the traveling pants"! Den spansk-engelska tjejen som är så charmig.








Hon har tydligen fått massa utmärkelser och Oscars.. Jag är inte förvånad.

Med tiden på sjukhus egentligen?


Det var ofta otroligt tråkigt, deppigt, trist och galet mycket anti-ork i luften.


Men jag har väl aldrig haft några större problem med att slå ihjäl tid. Det jobbigaste var kärleksabstinensen, och är fortfarande. Det är orättvist.

En av mina favorit"systrar" hade som grej att lägga så många gurkskivor som fick plats på mackan, haha! En gång var det 12 stycken :) Gott.

Det känns konstigt att vara hemma. Det är annorlunda mot att vara på sjukhus. Jag saknar inte att jag hade en kanyl i armen, eller alla blodprov.




Jag saknar att kunna trycka på knappen när man ville något, hungrig, filmsugen eller bara sällskapssjuk.. Och såklart saknar jag Ingalill som jobbade på natten.. Mycket saknad på personalfronten.. :/



Men jag vill ju inte tillbaka för det!


När jag bodde på sjukhuset kändes det nästan som om tiden stod stilla. Man tog liksom dagen som den kom. På morgonen innan ronden hoppades man oftast på att få åka hem, men dagen gick så fort att man knappt hann säga hulligan. Det var regelbundna tider för mat och så, men annars flöt man bara runt typ.

Det olidligaste var de tre sista dygnen då jag fick vara ensam på sjukhuset. (Ensam och ensam, det var ju andra folk där såklart..) Jag hade verkligen kramabstinens. Sällskapssjuka. Överskottsenergi. Helt orkeslösa timmar. Och allt på en gång. Men ibland var det också skönt att vara ensam där. Då kunde jag trycka på knappen hur ofta jag ville. Det kunde jag inte riktigt göra annars. För mamma hade tyckt det var onödigt när hon var där, då kunde ju hon fixa eller säga till istället för att jag påkallade uppmärksamhet på det sättet. Höhö x)


Det bästa var när Kristina var där! no doubt
Moot sherwoodskogen! :D (Nej, jag gick inte ur rullstolen... det ser bara ut så.. vi har photoshoppat..)


I rummet där jag bodde var det ett litet bord med stolar omkring. Över det hängde en lampa. Antingen var bordet för litet eller så satt lampan för lågt eller så var det en kombination, men det var såååå jobbigt när man slog huvudet i den hela tiden! Så jag pimpade den med en skylt.


Det hjälpte oftast tyckte jag, för innan man krockade med lampan fick man lappen i huvudet. :)

På eftermiddagen när vi var där och pysslade kom AnnLiz (en personal) och började prata med oss. Precis när hon satte sig på kanten av bordet och får syn på lappen säger hon helt brutalt:

"Är det inte bättre att akta hövvet istället?"

Jag och Kristina bröt ihop..


Sen bröt vi ihop ännu värre efter att Kristina pratat med Pia och hälsat mellan oss... xD Pia<3

På kvällen såg vi på Billy Elliot, en jättebra film... :'(

Jag vaknade klockan fyra på morgonen.

Time for her to go that morning!:(



Då kom pappa. Vi gick ut. Det var kkoooalllllllt-t-t-tt-tt!

Men pappet stannade inte så länge. En kväll, en natt, en förmiddag.




En bild tagen i nån ensam småtimma..

Många på sjukhuset tyckte att vi var lika..

Efter skolavslutningen gick jag lite på stan och softade. Jag gick in i några affärer på Kungsgatan. På Wani fastnade jag för att prova klänningar. Jag var lite osäker på alla egentligen. Men alla var snygga. Så eftersom jag inte visste köpte jag inget där. Eller jo föresten! Ett par jeans :) som var snygga och dessutom bara kostade 120 kr.

En annan klänning, ballongkjol :)


Vad tycker ni?

Sen gick jag till Vero Moda och fick hjälp av en entusiastisk expedit. Jag hittade en jättefin tunika och ett skärp som ni kanske kan få se så småningom.. :)



Tio över ett bussen luktade inte så väldans gott för jag tror att den var gammal. När jag kom hem gick jag till Göksäter för att se om jag kunde hitta lite ståltråd för pysslet jag spånar på just nu. Det gjorde jag med besked för en stor rulle ståltråd kostade bara en femma.

Såå skönt att vara hemma!

Dessa bilder är från förra helgen, innan jag åkte in andra gången.




Den här känslan är så skön. Hemma. Verkligen.

Nu ska jag absolut sova så jag kan vara med på skolavslutning imorgon. Jag vet, lite snabba svängar kanske när jag precis blev utskriven men är det avslutning måste man ju bara vara med!

Äntligen säger jag bara. Så länge på sjukhus är inte kul alltså. Jag är såå trött. Dessutom har jag ju inte kunnat ha internet. Så jag har en del behov av det. x)
Tack för alla goa människor som stöttat/stöttar mig! Era ord betyder mycket. (Inte minst de kommentarer jag läste nu när jag kom hem) Kärlek till er alla goingar!



Och jag inte tagit en enda bild..

(roligt skämt va;)




(Anders: jag håller med, glass får det bli!)

Idag är det en bra dag. 4 juni har jag längtat efter.

För att min fina Hanna och 7 andra vänner tar studenten idag.

För att studenten är en sådan rolig "högtid", för att jag lurat ut fina presenter till allihopa, för att det blir kalas, för att folk är glada, för att någon kanske säger: "nu är det inte långt kvar till din student!", för att nostalgi är härligt, för att man träffar folk man tycker om.

Men fjärde juni blir inte riktigt som jag tänkt mig. Jag kommer inte kunna träffa alla studenterna och gratulera dem. För jag ska in på sjukhus. Och stanna där. Vi åker om ca en kvart, eller när martin och mamma är klara. Det känns ju bra på sitt sätt. Jag har ju så fruktansvärt ont och skulle säkert ändå inte orka vara bland massa folk. Men jag har gråten i halsen när jag skriver det här. För jag vill ju. Jag vill  göra det jag hade planerat för idag. Jag vill inte ha ont! Jag vill inte gnälla hela tiden och jag vill inte ta blodprov. Jag vill inte att alla ska tycka synd om mig. Jag vill vara ute i naturen som är så vacker nu. Jag vill vara frisk. Jag vill krama min Hanna!



Om nån har lust att trösta mig är det bara att höra av sig.

Jag tycker inte om tatueringar så värst. De är permanenta, gör ont och kan vara riktigt fula. Den här tatueringen var fin tycker jag. Men jag förstår inte att bäraren var tvungen att ha den mitt på bröstet!

Jag skulle inte tatuera mig om jag så fick en miljon. Eller... Jag ångrar mig, om jag fick en miljon om jag tatuerade mig skulle jag göra en liiiiiiten tatuering vid hälen. :)

Men tänk om jag hade haft en sån tatuering som på bilden..! Tänk om jag hade haft det när jag gjorde ultraljud på hjärtat. Doktorn hade säkert blivit ganska förrvirrad.

"Hm.. var har du ditt hjärta?"
 
Eller kanske inte.

Gaah, jag stör mig lite grann på när folk säger jågert istället för yogurt. Det låter så hulliganiskt fult! Det var massa personal där jag låg på barnavdelningen som sa just jågert istället för yogurt.

"Vill du ha lite jågert kanske?"

Yogurt människa, YOGHURT!




Youghurt är ett konstigt namn xO

Inatt har jag haft så ont så ont.

Det gör ont i hela nacken, den är typ stel och ajaj. Och typ hela överkroppen gör ont, mest när jag andas. Igår hade jag väldans mycket feber också.

Det är så himla svårt att sova när det gör ont :'( Dessutom kan jag bara ligga på ett sätt. På ryggen. Jag ligger aldrig annars på ryggen. Det är inte skönt.

Gick och la mig halv ett. Satte mig upp i sängen varje halvtimma. Nu orkar jag inte försöka mer.


Gah!

Snart ska jag gå bort till Eva&Tage för mina päron ska till Davids vårkonsert med skolan. Och jag tycker det är smått läskigt att vara ensam hemma när man svimmar och sånt. Vad bra det är att ha grannar&släktingar.

Kram

Som jag skrev om förrförra veckan i mina inlägg smärta och gott som gör dig glad hade jag väldigt ont i bröstkorgen när jag andades då. Vi undrade såklart vad det var, speciellt eftersom jag haft det några gånger förut och inte riktigt fått något svar på vad det var av någon läkare. På onsdagskvällen ringde mamma till sjukvårdsupplysningen och frågade om jag kunde få komma till akuten och bli undersökt så snart som möjligt eftersom jag hade så ont.

Jag sov då, men när jag vaknade nästa morgon stod mamma vid sängen och sa att vi skulle vara på akuten klockan tio. Klockan var nio då så jag fick skynda mig iordning. Jag var helt glad för att vi äntligen kanske skulle få reda på vad det var! Det jobbiga var att Martin skulle komma hem(han är typ aldrig hemma) precis efter vi åkt. Då trodde jag att jag inte skulle vara borta så länge, kanske bara i några timmar och sedan hem igen, så jag packade inte så mycket.

När vi kom dit pratade vi först med några undersköterskor, sen fick vi vänta i ett undersökningsrum i en timma, fast det visste vi ju inte förrän efteråt. :) Så här såg det ut där. Det gjorde inte så ont i lungorna som det hade gjort dagen innan.

Alla skåp och sånt var plomberade. Mamma sa att det var för att allt där inne skulle vara sterilt. Fast det skåpet längst till vänster måste det vart något värdefullt i..



Jag var riktigt trött. Hann sova en bra stund innan doktorn kom

Sen lyssnade doktorn på mitt hjärta, tog EKG och massa grejer. När han hade gjort det sa han att han hade hört ett "blåsljud" på hjärtat (som inte skulle vara där) och han tyckte det var konstigt att ingen upptäckt det tidigare. Vi skickades vidare till NÄL för vidare undersökning. Jag blev helt förfärad, jag ville ju hem till Martin och allt!

Vi var hungriga, så innan färden till NÄL blev det Mcdonalds. När vi hade beställt allt vi skulle ha tog mamma upp en mörbultad gammal banan och sa
-"Han ska inte behöva lida mer!"
Eh, ja.


När vi åkte iväg kände vi oss ungefär som den här bilen som så passande stod framför oss.

Urf alltså..

När vi kom dit fick vi återigen vänta. Så kom vi in i ett rum, pratade med nån som sa att doktorn snart skulle komma, och fick vänta. Det fanns mycket tidningar där man kunde läsa som tur var. Sen kom det nån igen och bla bla bla jag minns inte så mycket. Men vi tog iaf EKG igen, även blodprov(HU!) och blodtryck.
En EKG-klisterlapp som hamnat fel..

mycket väntan återigen och jag minns inte allt..


väntrum typ med tv och grejer 

rummet vi hade där. Jag flätade för att få tiden att gå

väntan..
Dom där hemma ringde, undrade om vi inte fick komma hem snart.

Här var klockan fem över sju


Alingsås tvätteri WOHO ;D

När klockan var runt åtta kom doktorn igen. Hon sa lite om mina värden och vad de trodde, och så kom det jobbiga beskedet, att jag skulle bli inlagd. Jag vet inte riktigt varför det var så jobbigt för mig då, men kanske för jag var trött och hungrig och allt möjligt, dessutom inställd på att åka hem och få träffa Martin.

Då hade de äntligen hittat någon som kunde göra ultraljud på mitt hjärta.
Det var jobbigt att göra ultraljud, jag mådde inte bra, var så trött. Det tog en timma. Han sa att det fanns vätska i hjärtsäcken. Det är inte bra.

Så gick vi till barnavdelningen och var där kl 10. Jag var supertrött och fick äntligen ligga i en säng. (Det coola var att jag fick ligga i samma rum som jag gjorde för 6 år sedan, när jag var inne för blindtarmen. Jag kommer ihåg massa från den tiden och jag har längtat tillbaka ibland. Mest till lekterapin.)

När jag lagt mig tillrätta och vilade som bäst kom det en och sa att vi skulle ta en sänka(= blodprov). Och jag som trodde att jag skulle få sova! :'( Istället blev det det värsta jag visste. Stick i armen. Det var väldigt jobbigt då men tillslut lugnade jag ner mig och dom fick ett fint stick. Kanyl satte dom i också, så de skulle slippa sticka där igen. NU måste det väl ändå vara slut, tänkte jag. Men icke.

Det fanns inte tillräckligt bra grejer på barnavdelningen så jag skulle flyttas till Obs-avdelningen, där man kunde ha koll på hjärtat hela tiden m.h.a. EKG och sånt typ. Så jag fick en fin rullstol :) och då åkte mamma hem också, för hon skulle hämta lite grejer, kläder och så.

Och en av sköterskorna, Idah, körde mig dit. Obs-avdelningen låg ganska långt bort. Sen lämnade hon mig till personalen där. Hon sa att hon skulle jobba natt nästa också, och att vi kanske skulle träffas då. Men jag trodde att jag skulle få åka hem nästa morgon, naiv som jag var. :P Fast jag hoppades att jag skulle vara kvar så jag fick träffa henne igen.

Inte ens när jag kom till där jag skulle "bo" under natten fick jag sova direkt. Det grejades med EKG, blodprov, Blodtryck och en maskin som mäter pulsen och sånt.



När folk gick tillslut (00:30) var jag ju pigg. Dessutom var det ju ett helt nytt rum. Litet, men nytt.




Frukost, NÄL har fint porslin :)

Efter ett tag, typ vid elva blev jag körd av en sköterska från barnavd. upp till ett ställe som heter klinisk fysiologi, samma ställe som jag hade gjort ultraljudet kvällen innan. Där lämnade hon mig och efter en stund kom min mamma :) Jag passade på att köra rullstol kan man säga ;D egentligen fick jag nog inte det..



Minns inte så mycket..



Juste, jag var tvungen att vara stilla hela tiden. Det sög för jag kände mig inte alls sjuk.




Trixigt att pärla med en pulsklämma på fingret..

Jag fick massa saker att greja med från lekterapin. Tur! gipstavla på G..

Jag testade att ha pulsklämman på tån men det var inge skönt..


Varje natt kom det in någon som tog blodtryck, och ibland sprutade dom i något i kanylen på armen. Lite gött att bli ompysslad så, även fast man blev väckt. Alla var ju snälla.
This little light of mine..

Nästa dag kom min fina syster! Hon såg att vi hade samma prototyp på glasögonen, så vi bytte och testade hur det kändes :P


Kristina och jag tog en liten tur för jag var så rastlös. Bättre att åka rullstol än att sitta i en säng hela dagen!

Vi hittade en eh.. kvinna xD
Sen åkte vi förbi massa tavlor och en var värsta avancerad. Massa folk som stod vid en trapp. Alla var allvarliga förutom två i mitten, som såg ut att vara nygifta eller något. Och alla hade konstiga detaljer. Och på balkongen var det en blodtörstig varg som man inte såg först xD

Kvällsmat på sängen

glass med rån till en spansk film jag kollade på :)



Jag bestämmer mig för att inte skriva mer om det just nu. Jag har inte tid.

Idag har jag värsta ont men det skiter vi i tycker jag. Istället tänker jag lägga upp bilder! :)

Yes. Eller jag vet inte. Men jag är hemma iaf. Det gör ont ont! När jag andas. På sjukhuset tog de blodprover, blodtryck, röntgen och EKG, men hittade inget, så jag fick åka hem efter ett tag.



En sköterska tog blodprov och gick sen, och när hon hade gått svimmade jag för första gången i hela mitt liv. Det var så fruktansvärt läskigt! När jag vaknade visste jag inte var jag var och mådde så fruktansvärt dåligt. Jag minns inte när jag svimmade men jag minns att jag typ drömde och när jag vaknade såg jag bara tak och en lampa och hade ingen aning om vad det här var för något. Dessutom kändes det som jag var i en bubbla, jag hade lock för öronen, hela världen snurrade och allt var helt hemskt. Och absolut ingen kraft någonstans. Dom sa att jag var totalt vit i hela ansiktet. Allt blod hade åkt ner från huvudet. Jag hade otroligt lågt blodtryck, jag brukar ha väldigt lågt men inte så lågt. Men efter en timma ungefär var det bättre. Fast nu MÅSTE jag ta det lugnt, de tyckte inte om att jag gjorde balfrisyrer 6 timmar i lördags och tror att det var därför jag fick så ont.

Nu måste jag hela tiden ha någon med mig om jag ska gå någonstans utanför huset. Och jag viiiill vara med på studentutsläppet på torsdag! Men jag är orolig att jag inte klarar det..

Gah!


Jag känner mig inte omtyckt och saker är så jobbiga. Många saker! Give me some air!

Fint väder vare idag ialafall, Kram.

Ohno. Jag har fått ont igen så vi måste in till NÄL och kolla vad det är. Jag vet inte hur länge vi måste stanna, det kan vara några timmar eller några dagar. Och jag har ingen tillgång till internet där. Men smsa mig kan ni göra om ni vill. som sagt vet jag inte hur länge. Men tills dess- God bless!