Mina äventyr på Uddevalla sjukhus och NÄL

Som jag skrev om förrförra veckan i mina inlägg smärta och gott som gör dig glad hade jag väldigt ont i bröstkorgen när jag andades då. Vi undrade såklart vad det var, speciellt eftersom jag haft det några gånger förut och inte riktigt fått något svar på vad det var av någon läkare. På onsdagskvällen ringde mamma till sjukvårdsupplysningen och frågade om jag kunde få komma till akuten och bli undersökt så snart som möjligt eftersom jag hade så ont.

Jag sov då, men när jag vaknade nästa morgon stod mamma vid sängen och sa att vi skulle vara på akuten klockan tio. Klockan var nio då så jag fick skynda mig iordning. Jag var helt glad för att vi äntligen kanske skulle få reda på vad det var! Det jobbiga var att Martin skulle komma hem(han är typ aldrig hemma) precis efter vi åkt. Då trodde jag att jag inte skulle vara borta så länge, kanske bara i några timmar och sedan hem igen, så jag packade inte så mycket.

När vi kom dit pratade vi först med några undersköterskor, sen fick vi vänta i ett undersökningsrum i en timma, fast det visste vi ju inte förrän efteråt. :) Så här såg det ut där. Det gjorde inte så ont i lungorna som det hade gjort dagen innan.

Alla skåp och sånt var plomberade. Mamma sa att det var för att allt där inne skulle vara sterilt. Fast det skåpet längst till vänster måste det vart något värdefullt i..



Jag var riktigt trött. Hann sova en bra stund innan doktorn kom

Sen lyssnade doktorn på mitt hjärta, tog EKG och massa grejer. När han hade gjort det sa han att han hade hört ett "blåsljud" på hjärtat (som inte skulle vara där) och han tyckte det var konstigt att ingen upptäckt det tidigare. Vi skickades vidare till NÄL för vidare undersökning. Jag blev helt förfärad, jag ville ju hem till Martin och allt!

Vi var hungriga, så innan färden till NÄL blev det Mcdonalds. När vi hade beställt allt vi skulle ha tog mamma upp en mörbultad gammal banan och sa
-"Han ska inte behöva lida mer!"
Eh, ja.


När vi åkte iväg kände vi oss ungefär som den här bilen som så passande stod framför oss.

Urf alltså..

När vi kom dit fick vi återigen vänta. Så kom vi in i ett rum, pratade med nån som sa att doktorn snart skulle komma, och fick vänta. Det fanns mycket tidningar där man kunde läsa som tur var. Sen kom det nån igen och bla bla bla jag minns inte så mycket. Men vi tog iaf EKG igen, även blodprov(HU!) och blodtryck.
En EKG-klisterlapp som hamnat fel..

mycket väntan återigen och jag minns inte allt..


väntrum typ med tv och grejer 

rummet vi hade där. Jag flätade för att få tiden att gå

väntan..
Dom där hemma ringde, undrade om vi inte fick komma hem snart.

Här var klockan fem över sju


Alingsås tvätteri WOHO ;D

När klockan var runt åtta kom doktorn igen. Hon sa lite om mina värden och vad de trodde, och så kom det jobbiga beskedet, att jag skulle bli inlagd. Jag vet inte riktigt varför det var så jobbigt för mig då, men kanske för jag var trött och hungrig och allt möjligt, dessutom inställd på att åka hem och få träffa Martin.

Då hade de äntligen hittat någon som kunde göra ultraljud på mitt hjärta.
Det var jobbigt att göra ultraljud, jag mådde inte bra, var så trött. Det tog en timma. Han sa att det fanns vätska i hjärtsäcken. Det är inte bra.

Så gick vi till barnavdelningen och var där kl 10. Jag var supertrött och fick äntligen ligga i en säng. (Det coola var att jag fick ligga i samma rum som jag gjorde för 6 år sedan, när jag var inne för blindtarmen. Jag kommer ihåg massa från den tiden och jag har längtat tillbaka ibland. Mest till lekterapin.)

När jag lagt mig tillrätta och vilade som bäst kom det en och sa att vi skulle ta en sänka(= blodprov). Och jag som trodde att jag skulle få sova! :'( Istället blev det det värsta jag visste. Stick i armen. Det var väldigt jobbigt då men tillslut lugnade jag ner mig och dom fick ett fint stick. Kanyl satte dom i också, så de skulle slippa sticka där igen. NU måste det väl ändå vara slut, tänkte jag. Men icke.

Det fanns inte tillräckligt bra grejer på barnavdelningen så jag skulle flyttas till Obs-avdelningen, där man kunde ha koll på hjärtat hela tiden m.h.a. EKG och sånt typ. Så jag fick en fin rullstol :) och då åkte mamma hem också, för hon skulle hämta lite grejer, kläder och så.

Och en av sköterskorna, Idah, körde mig dit. Obs-avdelningen låg ganska långt bort. Sen lämnade hon mig till personalen där. Hon sa att hon skulle jobba natt nästa också, och att vi kanske skulle träffas då. Men jag trodde att jag skulle få åka hem nästa morgon, naiv som jag var. :P Fast jag hoppades att jag skulle vara kvar så jag fick träffa henne igen.

Inte ens när jag kom till där jag skulle "bo" under natten fick jag sova direkt. Det grejades med EKG, blodprov, Blodtryck och en maskin som mäter pulsen och sånt.



När folk gick tillslut (00:30) var jag ju pigg. Dessutom var det ju ett helt nytt rum. Litet, men nytt.




Frukost, NÄL har fint porslin :)

Efter ett tag, typ vid elva blev jag körd av en sköterska från barnavd. upp till ett ställe som heter klinisk fysiologi, samma ställe som jag hade gjort ultraljudet kvällen innan. Där lämnade hon mig och efter en stund kom min mamma :) Jag passade på att köra rullstol kan man säga ;D egentligen fick jag nog inte det..



Minns inte så mycket..



Juste, jag var tvungen att vara stilla hela tiden. Det sög för jag kände mig inte alls sjuk.




Trixigt att pärla med en pulsklämma på fingret..

Jag fick massa saker att greja med från lekterapin. Tur! gipstavla på G..

Jag testade att ha pulsklämman på tån men det var inge skönt..


Varje natt kom det in någon som tog blodtryck, och ibland sprutade dom i något i kanylen på armen. Lite gött att bli ompysslad så, även fast man blev väckt. Alla var ju snälla.
This little light of mine..

Nästa dag kom min fina syster! Hon såg att vi hade samma prototyp på glasögonen, så vi bytte och testade hur det kändes :P


Kristina och jag tog en liten tur för jag var så rastlös. Bättre att åka rullstol än att sitta i en säng hela dagen!

Vi hittade en eh.. kvinna xD
Sen åkte vi förbi massa tavlor och en var värsta avancerad. Massa folk som stod vid en trapp. Alla var allvarliga förutom två i mitten, som såg ut att vara nygifta eller något. Och alla hade konstiga detaljer. Och på balkongen var det en blodtörstig varg som man inte såg först xD

Kvällsmat på sängen

glass med rån till en spansk film jag kollade på :)



Jag bestämmer mig för att inte skriva mer om det just nu. Jag har inte tid.

Kommentarer
Postat av: Anonym

Du är hemskt duktig på att skriva också, bara så du vet. :) Man sitter fängslad hela texten igenom och fnissar till över bilder och roligheter. :)

2009-06-02 @ 19:47:43
Postat av: syrran

Det här inlägget har du jobbat med, jättefint :) timat och klart in i minsta detalj.. puss!

2009-06-02 @ 22:27:44
Postat av: Stefan S

Vilken flashback jag fick nu från tiden då jag var på sjukhuset i borås för alla mina benbrott och olyckor :D



Synd om dig, men du är för mig lika frisk som alltid annars!!

2009-06-02 @ 22:41:25
Postat av: Anders

Härligt att få lite grepp om vad som hänt, men jobbigt att det var nånting så allvarligt. Men jag har inte läst färdigt alla inlägg än. Ska läsa vidare. Spännande! :D

2009-06-05 @ 11:51:19
URL: http://tankaromallting.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0