solflingan ♥

Idag har jag kräkits. Men jag har varit illamående i snart en hel skolvecka så det var på tiden. Illamåendet har dock inte försvunnit än. Jag tog ju och ringde en sjuksköterska igår, på reumatologen där jag går. Och frågade när jag skulle trappa ner medicinen. Jag fick svaret: "för en månad sen.. men käre barn äter du FORTFARANDE 15 mg?!?!?!" Typ, fast hon sa såklart inte käre barn, det är ju mer ett Gertrudianskt uttryck.

Det var nämligen så att min läkare hade satt upp mig på telefontid en morgon klockan åtta (bara det är helt befängt) för att meddela mig om mitt nedtrappningsschema.

Så ringde hon där på morgonen, pappa svarade och gick för att hämta mig, (som låg och sov i en ytterst viktig skönhetssömn) tvingade upp mig och la mitt öra mot telefonen.

Käre Estelle berättade allt viktigt hon skulle berätta i sann läkaranda och sa sedan "Bra, då vet du allt du behöver veta så ses vi i oktober." Sen lade vi på luren och DÅ vaknade jag.

Min läkare måste ha lite medkänsla. Man ringer inte klockan åtta för att berätta något VIKTIGT. Iallafall inte till mig. Men livet är hårt. Nu får jag lida för att jag är så morgontrött, ty illamåendet är fruktansvärt. Men eftersom jag nu har fått de rätta instruktionerna och börjat trappa ner som jag ska, så försvinner det väl snart, hoppas jag! Hurra!