oh yes indeed

Jag är då kvinnan som glömde att gå på sitt eget utvecklingssamtal. Pappa och fröken, alla var där utom jag.. men det var ingen som märkte nåt.

Jag skojar. Det var ju mig hela själva samtalet skulle handla om. Så vi fick omboka. Bev ganska väldigt besviken på mig, att jag hade glömt. Men det är ju tyvärr en del i att vara människa, att glömma saker och ting.

Till min stora förvåning började plugga när jag kom hem, på ett kapitel som vi startade upp idag. Det är förbryllande. man kan undra: varför?

Ni behöver dock inte undra så länge eftersom jag redan listat ut svaret..

DET HANDLAR OM KONST.♥


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0