Kom igen, boosta pappa, BOOSTA!

Vår buss är ganska oberäknelig nuförtiden. Därför kör pappa bilen till bussen så vi ska slippa stå där och frysa ifall bussen är sen. Det brukar gå jättebra för David och pappa. Idag skulle jag med också. Jag var faktiskt i ovanligt god tid och hade nästan inte glömt någonting, fast det var nåt krackel och störningar tidszonerna emellan så när vi var i vår backe hemma, såg vi bussen gå bakom träddungen. Då sa pappa "Jag kör er till Henån om vi inte hinner ifatt bussen" för han jobbar i Henån så det är ju ändå dit han ska liksom.

Så kommer vi, som oftast, ikapp bussen och pappa undrar var det är bäst att stanna nu. "Där står ju någon, ska jag släppa av er där?" Jag var på väg att säga ja, men David känner striden i luften och hojtar: "Nej nej, det är bara bra att han står där, vi tar nästa så får vi mer tid! Boosta pappa!"

Och mycket riktigt, vi hinner precis. Vi hinner tillochmed så bra att vi kan  småprata med mannen som redan stod på busshållplatsen medan vi går in i bussen.

Mannen: Hej!
Vi: Hej!/Hallå
Mannen: Missade ni bussen eller?
Vi: Nej då, inte alls, vi ville bara göra en liten utflykt.
Mannen: Haha, jaha. Men ni har väl gjort den förr?



Lalala.

Jag har en lillebror som sover på min axel. Han är väldigt fin. Lycka.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0