Jag vill orka.
Min kropp är i ett uselt skick just nu. Det är jättejobbigt. Den orkar typ ingenting. Även fast jag sover bra, äter bra, hostar bra orkar den pluttlite. För när jag väl får energi så går den åt jättesnabbt och jag blir som en ballong tömd på luft. Det suger att behöva tänka på vad man gör, liksom "Nej det här kan jag inte göra för jag måste spara energi till det där som jag ska göra sen" särskilt eftersom jag vill göra så mycket.
Jag vill måla, skriva låtar, gå i skolan, se på film, sticka, virka, se på film igen, blogga, chatta, pyssla med små roliga grejer, röja upp i mitt rum, inreda och måla om, leka med barn och KUNNA hoppa omkring som de, sjunga, tänka, spela piano och gitarr, skriva en bok, göra frisyrer, ta tag i saker, åka och hälsa på vänner, se på en till film, läsa en bok, vara barnvakt, DANSA, baka bröd, träffa folk, flumma järnet, gå på bio, hoppa bungyjump...
you name it. Men jag orkar knappt EN av sakerna förrän jag blir helt slut och måste vila. Det är skitsvårt och jag är tvungen att träna på att sätta stopp när det blir för mycket. Jag vill inte sätta stopp. Men jag måste. Annars blir jag kaputt och finito. Sover i tre dar. Typ.
Jag blir galen på det. Min kropp blir så oberänkelig. Jag kan inte planera in grejer. Det får jag inte för mamma heller.. Hon säger att jag måste vila. Och mamma är smart, så henne lyssnar man på. Det enda jag kan göra är att vänta ut... tröttheten.. sjukdomen. Jag hatar att inte få vara frisk. Jag hatar att inte veta. Om jag nu ska vara sjuk kan jag väl få veta vad det är för sjukdom och inte bara "ja detta skulle kunna vara någon slags autoimmun sjukdom tror vi" eller massa obegripliga saker man inte förstår sig på.
Så sjukskrivningen. Det är jättebra att bara gå i skolan tre dagar i veckan, om det hade funkat. Men jag orkar inte ens det. På slutet av dagen är jag ett brak. Och ändå har jag bara roliga lektioner. Eller ja, sånt som intresserar mig. En morgon blev jag så slut av att bara göra mig i ordning på morgonen att jag var tvungen att be pappa sjukskriva mig. Och precis när jag hade ringt honom och sagt det stöp jag i säng och sov i två timmar. Jag fattar inte. Vad är problemet?!
JAG VILL GÖRA GREJER, Jag vill leva. Nu orkar jag ingenting och jag kan inte planera in saker.
WRAAAAHHHHHHHHHHHHHHHHHHH!!!
Jag vill måla, skriva låtar, gå i skolan, se på film, sticka, virka, se på film igen, blogga, chatta, pyssla med små roliga grejer, röja upp i mitt rum, inreda och måla om, leka med barn och KUNNA hoppa omkring som de, sjunga, tänka, spela piano och gitarr, skriva en bok, göra frisyrer, ta tag i saker, åka och hälsa på vänner, se på en till film, läsa en bok, vara barnvakt, DANSA, baka bröd, träffa folk, flumma järnet, gå på bio, hoppa bungyjump...
you name it. Men jag orkar knappt EN av sakerna förrän jag blir helt slut och måste vila. Det är skitsvårt och jag är tvungen att träna på att sätta stopp när det blir för mycket. Jag vill inte sätta stopp. Men jag måste. Annars blir jag kaputt och finito. Sover i tre dar. Typ.
Jag blir galen på det. Min kropp blir så oberänkelig. Jag kan inte planera in grejer. Det får jag inte för mamma heller.. Hon säger att jag måste vila. Och mamma är smart, så henne lyssnar man på. Det enda jag kan göra är att vänta ut... tröttheten.. sjukdomen. Jag hatar att inte få vara frisk. Jag hatar att inte veta. Om jag nu ska vara sjuk kan jag väl få veta vad det är för sjukdom och inte bara "ja detta skulle kunna vara någon slags autoimmun sjukdom tror vi" eller massa obegripliga saker man inte förstår sig på.
Så sjukskrivningen. Det är jättebra att bara gå i skolan tre dagar i veckan, om det hade funkat. Men jag orkar inte ens det. På slutet av dagen är jag ett brak. Och ändå har jag bara roliga lektioner. Eller ja, sånt som intresserar mig. En morgon blev jag så slut av att bara göra mig i ordning på morgonen att jag var tvungen att be pappa sjukskriva mig. Och precis när jag hade ringt honom och sagt det stöp jag i säng och sov i två timmar. Jag fattar inte. Vad är problemet?!
JAG VILL GÖRA GREJER, Jag vill leva. Nu orkar jag ingenting och jag kan inte planera in saker.
WRAAAAHHHHHHHHHHHHHHHHHHH!!!
Kommentarer
Trackback
