Gaaaaaaaaaaaapad.

Jag ska inte skriva ett inlägg om tuggmärken. Jag ska skriva om min lillebror igen. Han har nu fått så mörk röst att han är en riktig man. Typ. För ett tag sen hörde folk ingen skillnad på om det var jag eller David som svarade i telefon. Det hoppas jag dom gör nu...

En gång ringde en av Davids kompisar och jag svarade. Det var något år sen. Samtalet lät ungefär så här:

Jag: A hallå.
Kompisen: Hej det är blabla.
Jag: Hej..
Kompisen: Jag undrar om vi kunde träffas imorgon, hemma hos mig?
Jag: VA?

*börjar inse situationen* jaha, du ville prata med David eller?
Kompisen: Ja..




Han har 'solvat' den här på mindre än två minuter. Fast det händer inte varje gång. VIlle bara säga att han tog instruktionerna på engelska. Och då är det inga lätta instruktioner. I'm proud you know. Lilleplutten har blivit stor.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0