Pop

Pop pop pop pop. Popcorn i munnen, glufs glufs, de är borta.
Kvar är en smak av salt och papp. Sekunder är korta.
Jag äter mer och mer tills jag blir mätt. Jag blir inte mätt.
Popcorn är roliga om man ser snett.
Jag blir bara trött. På salt och papp. Hur många popcorn har jag ätit? säkert hundra.
Vad har de för orsak? Varför försvinner de? Jag kan inte räkna, jag kan bara undra.


Popcorn försvinner, de blir bara fler. De blir bara färre, sen vill man ha mer.

Kommentarer
Postat av: syrran

Wohoo en dikt! Det var längesen. Och bra var den också!

2010-02-24 @ 21:45:04

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0