solflingan ♥

Findus har jamat hela morgonen.

Vi städade här hemma igår så jag ville inte gärna släppa in honom i köket. Han är ganska smutsig av sig. Men iallafall så jamade och jamade han. Jättehjärtskärande så vilken människa som helst som har en gnutta omsorg om djur hade undrat vad jag är för en djurplågare. Jag HADE faktiskt varit ute med honom i TIO minuter men jag var ju tvungen att äta frukost och duscha.

När vi hade kommit in efter den lilla promenaden och jag hade låst dörren till tvättstugan började han skrika och gnälla något så fruktansvärt så jag sprang hals över huvud till duschen för att gömma mig undan skriket. Det funkade, fast sen när jag skulle äta frukost råkade jag plinga med en sked mot tallriken så han började jama igen.

Då tänkte jag så här: Jag ringer min kusin, granne och räddare i nöden. Lyckligtvis svarade han och ville gärna komma och rasta katten. Eller gärna vet jag inte men han är ju så hjältemodig.



Här går dom, det är ju så man blir varm i hjärtat. Eller är jag kanske lite lättberörd..

Men han är jättevelig fast han har varit ute och får han inte gå ut vill han gå in, rulla sig i våra sängar och klösa på mattorna. GAAAH. Varför måste han vara så jobbig undrar Anna. Jo katter är nämligen till för att pröva ens tålamod säger ordlistan. Okej då.