Fotogenique i hashkvarten var sista skriket enligt marknadsundersökningsföretaget


Igår köpte pappa en ny cykel för tusen kronor. Det var en jättefin monark så han är glad nu. Han behöver verkligen cykeln för han cyklar jämt och hela tiden, alltid när han ska någonstans (om det inte är Skåne eller något långt bort) tar han cykeln.

För att fira att jag får ha min cykel ifred cyklade jag iväg dit näsan pekade. Det var väldigt ljust och de flesta rönnbären är röda och mogna nu. Jag gillar det mot den blå himlen, fotogenique!

Jag trampade på och det kändes som att däcken var nypumpade för det gick så fort, jag får ju annars inte cykla fort egentligen. Så kom jag upp till vår lilla damm, där dom har planerat grodor. Eller var det kräftor. Jag minns inte, haha, men det är ju saaamma saaak ;) men jag gick inte ända upp till dammen utan min blick fångades av två varelser som stod mitt i snåren och buskarna på ängen. Efter typ en kvart(haha, jaaa jag stod där en hel kvartx) kom jag på att det måste ju vara Eva och Anita! Men jag vågade inte gå fram till dom ändå så jag fortsatte cykla upp för backen. I backkrönet stod Evas bil så då förstod jag att det var dom och cyklade tillbaka igen.

Där stod dom och plockade björnbär. Så jag hoppade över den lilla ån som skilde oss åt och började prata. Vi gick där lääänge länge och dom fick ihop massor med svart. Hihi. Men jag gick mest där som sällskap, klappade brännnässlor, tog kort på bajs och sånt.

fräsht va? ;) Efter ett tag hade jag blivit så trött och hes att jag tyckte det var lika bra att cykla hem. Ville testa ett nytt sätt att cykla så jag satte mig på pakethållaren. Tyvärr är det ju inte ett nytt sätt för mig men det är ändå bra att variera sig har jag hört. David stod och diabolade (surprise!) när jag kom muppandes på min rosa hoj. Ja eller den är ju inte rosa, faktum är att den är lila. Föräldrarna var inte hemma, de hade gett sig av för svampplockning och jag totalvägrade ju följa med så jag slapp. Jag sa "hellre pluggar jag historia och matte på samma gång än plockar svamp". Nu har dom kommit hem och en hel korg med svamp hade dom med sig. Uuuuuusch. Men man är väl inte sämre än att man tar kort på dom så att ens svampälskande syster kan få se.

Nu har jag nog inte så mycket mer att förtälja.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0