Kristina du fina

Kristina, du bad mig att skriva på rim

Och för att göra det måste min hjärna vara i trim

Så jag tog lite olja och putsade upp

Min hjärna så nu glänser den som en nyvaxad tupp

 

En syster som du hade världen inte sett

Förrän du föddes en majdag, efter mycket svett

Det tog ju dock ett tag innan jag av dig nytta kunde ha

Men resten av världen hade nog det kan jag anta

 

Syrran, syrran, var ska jag börja?

Jag vill ju inte skriva någon smörja

Du har varit med mig i livets alla skeden

Stått ut med mig, och vreden

 

Du är redig och uppfinningsrik

Vet absolut hur man slår i en spik

Ändå är du jämt både snäll och go

Busar med mig, tjoho!

 

Finns det någon enda grej

Som jag har lärt mig från någon annan än dig?

Såklart det finns, logik, logik!

Men du är uppenbart unik

 

Många tårar, många skratt

Har du stått ut med medan andra fått fnatt

Och jag skulle självklart ljuga

Om jag påstod att du inte blir en bra fruga

 

Det är en gåva att ha en syster så fin

Att leva  livet med dig är strategin!


Kommentarer
Postat av: syrran

Lilla söta Annisen, vad ska jag säga!?

Jag är stum, mållös, rörd till tårar..

ok, ett försök:



Att du inte får fnatt min skatt

av att kunna skriva så fin poesi

med så supermycket känsla i.

KRAM

2009-10-01 @ 10:25:36
Postat av: Emmy

Jag bara måste säga, med bubblande skratt i magen, att du nog är den bästa rimmerskan jag vet. :)

2009-10-01 @ 18:12:03

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0