Sagan om Älvan med fräknar
Det var en gång en älva som hette Matilda. Matilda hade fräknar. Hon trodde att älvor inte kunde ha fräknar så hon inbillade sig att hon inte var någon riktig älva. Hon hade en kompis som hette Örgel. Örgel var en groda, fast ovanligt ung och stilig för att vara en sådan.
Matilda och Örgel tyckte om att leka en lek som hette superplask.
Den handlade om att plaska i det blanka sjövattnet så mycket att grannarna vaknade. Om man fick grannen Horkelgrön att vakna och komma ut och ropa "kvack i basiljongen" vann man. Det var oftast Örgel som vann för han hade störst fötter. Matildas älv-kompisar flög ofta förbi men de lade inte märke till henne. Matilda trodde att det var för att hon hade fräknar.
"Om jag bara hade så fin hud som Tvilde skulle dom säkert tycka jättemycket om mig!" Grät hon förtvivlat. Men Örgel försökte trösta henne för han ville inte att hon skulle vara ledsen. Han tyckte ju jättemycket om Matilda.
Så han fick en idé och började baka bullar och kakor och koka bubbelsaft i sin speciella blå kastrull.
Nästa dag låg Matilda och sjöng en sång i gräset bredvid dammen när Örgel kom förbi. "hej Matilda!" sa Örgel och balanserade på ett ben. "Hej Örge.." och innan hon hann säga klart sin mening så ramlade han ner i vattnet med ett stort plask, och ropade "NU!"
Från Örgels lilla hur kom tretton små älvor flygande med kakor och bullar och saft och en picknickduk medan de sjöng: Fräknar är det snyggaste vi sett, vi älskar fräknar, bättre än Örgels bästa kotlett, vi fräknar räknar!
Matilda började skratta och frågade "tycker ni verkligen om fräknar?"
Älvorna började berätta för Matilda att de alltid kollat på henne i smyg och tyckt hon vart den finaste älvan bara för att hon hade fräknar.
"Jag menar, alla vi andra ser ju likadana ut! Du är annorlunda och vacker!" sa Tvilde
Sedan åt dom Örgels bullar och saft och den kvällen var det fler som ville leka superplask.
Min kompis Matilda protesterade i fredags när jag sa att hon såg ut som en älva, hon sa: "jag har ju fräknar!" Men då sa jag att älvor visst kan ha fräknar, men då sa hon att jag skulle bevisa det genom att skriva en saga om en med fräknar (eller det var det iofs jag som sa) och nu har jag gjort det.
Du är vacker!
Matilda och Örgel tyckte om att leka en lek som hette superplask.
Den handlade om att plaska i det blanka sjövattnet så mycket att grannarna vaknade. Om man fick grannen Horkelgrön att vakna och komma ut och ropa "kvack i basiljongen" vann man. Det var oftast Örgel som vann för han hade störst fötter. Matildas älv-kompisar flög ofta förbi men de lade inte märke till henne. Matilda trodde att det var för att hon hade fräknar.
"Om jag bara hade så fin hud som Tvilde skulle dom säkert tycka jättemycket om mig!" Grät hon förtvivlat. Men Örgel försökte trösta henne för han ville inte att hon skulle vara ledsen. Han tyckte ju jättemycket om Matilda.
Så han fick en idé och började baka bullar och kakor och koka bubbelsaft i sin speciella blå kastrull.
Nästa dag låg Matilda och sjöng en sång i gräset bredvid dammen när Örgel kom förbi. "hej Matilda!" sa Örgel och balanserade på ett ben. "Hej Örge.." och innan hon hann säga klart sin mening så ramlade han ner i vattnet med ett stort plask, och ropade "NU!"
Från Örgels lilla hur kom tretton små älvor flygande med kakor och bullar och saft och en picknickduk medan de sjöng: Fräknar är det snyggaste vi sett, vi älskar fräknar, bättre än Örgels bästa kotlett, vi fräknar räknar!
Matilda började skratta och frågade "tycker ni verkligen om fräknar?"
Älvorna började berätta för Matilda att de alltid kollat på henne i smyg och tyckt hon vart den finaste älvan bara för att hon hade fräknar.
"Jag menar, alla vi andra ser ju likadana ut! Du är annorlunda och vacker!" sa Tvilde
Sedan åt dom Örgels bullar och saft och den kvällen var det fler som ville leka superplask.
Min kompis Matilda protesterade i fredags när jag sa att hon såg ut som en älva, hon sa: "jag har ju fräknar!" Men då sa jag att älvor visst kan ha fräknar, men då sa hon att jag skulle bevisa det genom att skriva en saga om en med fräknar (eller det var det iofs jag som sa) och nu har jag gjort det.
Du är vacker!
Kommentarer
Postat av: Kristina
Åååå! Fin saga och FIN Matilda: Jag tycker också du ser ut som en älva :)
Anna, lova att illustrera den och ge ut den som en barnbok, puss!
Postat av: Anna
är den inte för kort för en barnbok?
Postat av: Anonym
nej, med en bild för varje sak som händer blir det 7-11 bilder och lika många sidor kan man tänka. Precis så lång som ett litet barn orkar läsa och så händer det något nytt hela tiden, perfekt!
Postat av: Matilda Persson
Nej Men Anna då!
Du e rolig du :)
Tack, nu har jag fått ett bevis på att det finns älvor med fräknar =) Hoppas du gör en bok av den. Puss och Kram! :*
Postat av: Anonym
Fräknar är det finaste! :)
Trackback
