Detta inlägg kommer fyllas på, hehe.

Haha, alltså jag insåg precis att jag kommer inte kunna skriva om idag imorgon för då har jag säkert glömt bort hälften av vad som hänt.. Och dessutom kommer det bli en spännande dag imorgon för jag ska ha en skugga bredvid mig :D Eller jag vet såklart inte om det blir roligt men man får väl tro det bästa om skuggor inte sant?! Skuggan kommer från Orust och går i sjuan.

Det var inte bara jag som undrade över personens mogenhetsgrad när det togs upp på klassrådet. Går i sjuan och ska redan söka till gymnasiet? Det måste vara en ambitiös hulligan. Men det gör inget för jag gillar nog sådana. Ja, men nu skulle jag inte berätta om det utan om min dag.

Här kommer den med buller och bång:

Idag gick jag upp klockan 8 för jag skulle vara med och spela med lovsångsbandet på högmässan i Stala k:a. Jag kom dit men kom inte in för dörren var så trög. Den var inte låst. Så Daniel stor och stark fick komma och öppna för mig!

 

Vi var kanske 7 stycken i lovsångsgruppen idag och jag tyckte det var helt lagom. Jag och Frida fick göra upp om vem som skulle spela på låtarna, hehe. Men det gick fort för ingen av oss är så värst kräsna. Vi tog hälften var. Det var lite nervigt för när vi övade gick det inte så bra för mig de låtarna jag skulle spela. Det gick bättre att stå vid micken och sjunga. :P Men jag klarade det allt utan att någon hörde när jag spelade fel. Då har man lyckats. (:

 

Men plötsligt hade vi slut på sånger och det var fortfarande nattvard-folk kvar. Så Frida sa till mig ”ta nåt bara” precis innan hon gick iväg för att själv ta nattvard och jag blev lite svettig om pannan för jag visste inte vilken låt jag skulle ta. Men så fick jag en snilleblixt: det låg en notpärm bredvid. Så jag vältrade upp den och tog första bästa, som faktiskt passade bra. Puh. Den gick dessutom att spela någorlunda felfritt.

Det var rätt mycket folk i kyrkan så man ville ju inte göra bort sig.

 

Efter gtj samlade vi flocken som skulle till S-gården. Eller samlade och samlade, vi ungdomar samlade oss och de vuxna åkte i förväg så dom kom fram mycket fortare. Fusk ju, vi hade ju mer att packa ihop, trummor och pinaler. Men jag är inte bitter jag inte, det var riktigt kul att åka i bilen Daniel körde. Som alltid..?

Det regnade och regnade och regnade.

Men vi trotsade vädret och sprang ut till bilarna. Inte rädda för lite regn inte! Lite vatten har ingen dött av. Men haha, Daniel.. ska såklart sätta igång tjuvlarmet på bilen. Det lät så vi fick tinitus nästan. Eller jag trodde jag skulle få det. Och det var tur att jag inte fick det.

"Daaaanieeel! Vad gör du det får du inte." Och han gör det bara för att.. ja. han vill kanske leva upp till sitt rykte? Jag kan hålla med om att barnslighet behövs ibland men.. inte när det gäller bilar xD fast han har börjat köra bättre nu i alla fall! Visserligen håller han inte hastighetsgränserna men det är inte så mycket radiobilarna på Liseberg längre. Vilket jag är tacksam för.. hehe :) Man vill ju helst inte vara med om en nära-döden-upplevelse varje gång..

 

Och Sandra som stod bredvid Daniel hörde att jag hade tagit ett kort på daniel när jag stod och pratade med honom och Matilda huruvida jag skulle lägga upp den på min blogg eller ej, och då kom Sandra fram till mig, spände blicken i mig och sa allvarligt:

"men vänta nu, är jag med på den bilden?" dododododo fortsättning följer imorgon.

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0