solflingan ♥

Frukost med hela familjen är mysigt. Vi pratar om det mesta och särskilt om Tage som cyklar förbi vårt fönster i snön. Han har (som alla andra morgnar i världshistorien) träskor på sina barfota fötter när han far för att hämta posten. Sånt blir man glad av. När det är som det brukar. Som det ska vara.



Jag går upp och letar efter en trashank då jag plötsligt får höra ett ljud som låter ungefär: "dododododo." Jag gissar att det kommer från syrrans mobil och bär ner den till henne och frågar.

"Är det din signal som låter dododododo?"
"Ja det är det."

Jag och Kristina får massa sms från folk som tycker att vi ska ha en god jul. Det tarvliga är att vi får samma sms. Alltså likadana sms från samma personer. Men vi hänger inte läpp för det. Vi sätter oss igen och diskuterar detta vid matbordet.

Rätt var det är kommer ett till sms till från syrrans mobil. Hon läser det, småflinar och tittar på Martin, som säger "Jag ville höra hur signalen lät."


Nu verkar det som frågesport ute i köket.
Pappa säger något och Kristina utbrister stressat: "vä- vä- vänta, man får tänka lite!"

Jag kanske inte ska blogga mer idag. Om jag gör det missar jag ännu mer tid med Familjus.

"Nu är glöggen klar va?" "Jaa då."