Älskade Martin

Nu har Johanna tuggat en polkagris till mig. Mycket gohjärtat tycker jag så nu får hon skriva resten av inlägget!


Go kväll Annas blogg! Hur står det till sen sist? Jag kan garantera att väldigt mycket har hänt. Anna har varit på äkta kalashumör och jag har gjort som Linda BengtZing; ljugit så bra!
En väldigt chockad Martin sitter nu i vår gemenskap; han kommer nog inte inse att den här överraskningen skett förens tidigast måndag om du frågar mig.


Hur har Martins dag sett ut då? Jo, han vaknade ca kvart över tio, drack kaffe, åt lite frukost. Sen begav han sig till Järntorget där han mötte Kristina kvart över elva. Vad de gjorde vet jag inte riktigt men de va på nån julmarknad där de åt gigantiska kanelbullar och så shoppade de en hel massa kläder och julklappar. Under hela den här tiden ljögs det väldigt mycket från alla håll och kanter.

Sen tog de färjan över till Kristinas bostad där Martin fick prova lite kläder och sen insisterade Kristina på att Martin skulle följa med henne ner i källaren och ställa in hennes cykel samt titta på en pärlplatta med en trearmad cellospelande kvinna på. Så klart ville Martin se detta och nere i källaren möttes han av ett oväsen följt av fin sång från släktingar. Det är en underdrift att säga att han blev paff.


Nu är jag trött på att skriva och ni är antagligen trötta på att läsa så Anna kan ju återkomma med detaljer vid ett senare tillfälle.

Gött mos.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0