I pappas stora tröja
När jag var liten var jag väldigt blyg. Jag var ganska osäker ibland och såg upp väldigt mycket till mina föräldrar. Min pappa var stark och trygg och aldrig rädd för någonting. Min mamma var snäll och trygg och jag såg henne också som väldigt stark. Så när jag någon gång kände mig lite ledsen fick jag en mamma -eller pappa-tröja som jag tog på mig och gosade in mig i. Det blev så stor skillnad.
Vi säger nu att jag fick en stor pappa -tröja. Den var ungefär sju storlekar för stor, varm och så luktade den pappa. Pappa pappa pappa. Då var det som om jag hade pappa runt mig och inte behövde vara rädd för någonting. Jag kände mig så trygg. Jag drog in händerna i ärmarna. En pirrande, mysig känsla i kroppen spred sig från topp till tå. Jag kunde vara blyg utan att det gjorde någonting. Jag kunde snufsa på ärmen med pappa-doft tills jag somnade. Jag kunde gömma mig långt inne i tröjan och ropa genom tyget: "Här bor jag."

Nu är jag inte barn, jag är vuxen och stor, men fortfarande är pappas tröja ganska mycket större än vad jag är, och det är väldigt mysigt att krypa in i den ibland.
Vi säger nu att jag fick en stor pappa -tröja. Den var ungefär sju storlekar för stor, varm och så luktade den pappa. Pappa pappa pappa. Då var det som om jag hade pappa runt mig och inte behövde vara rädd för någonting. Jag kände mig så trygg. Jag drog in händerna i ärmarna. En pirrande, mysig känsla i kroppen spred sig från topp till tå. Jag kunde vara blyg utan att det gjorde någonting. Jag kunde snufsa på ärmen med pappa-doft tills jag somnade. Jag kunde gömma mig långt inne i tröjan och ropa genom tyget: "Här bor jag."

Nu är jag inte barn, jag är vuxen och stor, men fortfarande är pappas tröja ganska mycket större än vad jag är, och det är väldigt mysigt att krypa in i den ibland.
Kommentarer
Trackback